– Skördetid, skördetid, skördetid, det är tre saker jag tar med mig från den här dagen, säger Magnus Jensen, samordnare för investeringsstöden till jordbrukare vid Länsstyrelsen Västernorrland.
Ett tydligt budskap som dagens föreläsare var eniga om är att en tidigare skörd ger mer protein och mer energi.
– Vi skördar hellre lite för tidigt än för sent, för att inte tappa framför allt energi, berättar Joakim Vägermark.
Joakim och Anna Vägermark driver tillsammans Storboda Mjölk i Torpshammar, med 220 mjölkkor, de var på plats på Nordvik för att dela med sig av sina tips. De utfodrar bland annat sina djur med majs som ger en hög energi och stabiliserar magarna på korna. För att få upp proteinhalten i fodret blandar de även in urea i spannmål som är till stor del egenproducerad.
– Det finns mer att lära hela tiden och det finns många möjligheter att påverka skörden, säger Joakim som ansvarar för växtodlingen på gården.
Erfaren forskare på besök i Västernorrland
Rolf Spörndly är forskningsledare vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård, hos SLU. Han har egentligen gått i pension men den här dagen besökte han Västernorrland för att dela med sig av sina erfarenheter av fodervetenskap, studier och försök.
Att blanda in proteinrika växter i sitt vallfoder är ett hett tips från Rolf. En fjärdedel käringtand i fodret ska till exempel ge bra resultat. Käringtand är svårodlad men ger mycket protein. Lusern ger också höga halter protein, det är en jordluckrare som klarar torka bra. Rödklöver däremot, har bra siffror på pappret men ger inte mer mjölk, det är en aktuell forskningsfråga enligt Rolf. Rolf berättade också om sina senaste studier, som gjorts med kor som bara äter vall och spannmål, utan tillskott av kraftfoder. Vissa gårdar söderut har haft mycket bra resultat med en sådan diet, under förutsättning att de utfodrat med spannmål och vall av hög kvalitet.
– Kraftfoder är dyrt, det är bättre att hålla koll på värdet och ta tidigare skörd, anser Rolf.
Han berättar dock att det inte gjorts någon långsiktig uppföljning på dessa studier.
Nyfiken på lokala erfarenheter
Deltagarna var engagerade och delade även de med sig av sina erfarenheter. En sak som intresserade Rolf lite extra var när en av åhörarna berättade att han putsar ner uppväxten efter första skörd och låter den ligga kvar som näring. Sedan tar han en andra skörd i augusti. Anledningen är att han upplever att andra uppväxten brådmognar och att det då blir dålig kvalitet på fodret. Inspirationen kommer från en gräsmatteodlare. Även Storbodas ureabehandling väckte Rolfs uppmärksamhet.
Fler tips från dagen
- Se till att skörden torkar fort, det ger bättre kvalitet.
- Höga ammoniaktal i fodret gör att protein bryts ner till ingen nytta.
- Hög ts-halt är bra (ts betyder torrsubstans).
- Analysera och följ upp värdena på ditt foder.
- Begränsa varmgången, till exempel genom syra.
- Fettlösliga kolhydrater och fibrer gör om maten till protein i vommen.
- Mixa spannmål i ensilagen.
- Blanda i proteinrika växter (klöver, lusern, käringtand).
- Gödsling påverkar, mer kväve höjer proteinhalten.
- Odla vall med hög proteinhalt.
- Kraftfoder är dyrt, det är bättre att hålla koll på värdet och ta tidigare skörd.
- Majsensilage och lusernhö används med goda resultat i USA.
- Lär dig se skillnaden mellan jäst och mögel. Jäst är små vita prickar, mögel är mer som ett ludd. Är det grönt eller brunt eller annan färg så är det mögel. Inget djur ska äta mögel, men jäst är inte farligt. Att lära sig se skillnaden gör att du slipper slänga foder i onödan.
- Skörda tidigt för böveln, det lönar sig!
Länkar till vidare läsning
- Ekologisk växtodling: Odlingsbeskrivningar för vall, grönfoder och majs
- Hampfrökaka till nötkreatur
- Mjölk på bara vall och spannmål
- Blandensilage med käringtand till mjölkkor
- Ekologisk odling av lupin till foder
- Hur mjölkar kor som bara får vall och spannmål?
- Kan mjölkkors utnyttjande av vallprotein bli bättre?
- Studie av proteingrödor för norra Sverige (pdf)
Träffen arrangerades av Länsstyrelsen Västernorrland i samarbete med LRF, det är en del i arbetet med Västernorrlands regionala livsmedelsstrategi och kompetensutveckling inom ett rikt odlingslandskap, ekologisk produktion och Greppa näringen. Dagen finansierades bland annat med medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.