Foto: Yuri Arcurs, Mostphotos
Utvärderingen har gjorts i samarbete med Umeå universitet och har genomförts genom intervjuer med 13 personer verksamma inom jordbruket i Västernorrland. Intervjupersonerna har fått ekonomiskt stöd genom Landsbygdsprogrammet under åren 2014–2020.
– Det var väldigt roligt att prata med dem och höra dem berätta vilka investeringar de gjort. Stödet har underlättat den dagliga verksamheten och många är väldigt tacksamma. De är stolta och nöjda med investeringarna, berättar Tyra Fälldin, handläggare vid Länsstyrelsen Västernorrland som gjort intervjuerna.
Hon tycker också att det är roligt att höra att så många är positivt inställda till sitt jobb. Undersökningen visar visserligen att det finns en oro över ökade kostnader, begränsad lönsamhet och extremt väder men det finns också en framtidstro och en stolthet som Tyra tycker är väldigt inspirerande.
– Att få möjligheten att jobba med djur och friheten här, det är ju underbart att jobba som vi gör. Finns inte ett enda jobb som går att jämföra med det här, berättar en av intervjupersonerna.
Sysselsättningsfrågan är det som förvånar Tyra mest. Ett av målen inom Landsbygdsprogrammet är att öka sysselsättningen men stöden gör i stället att sysselsättningen minskar eftersom investeringarna effektiviserar arbetet och minskar behovet av arbetskraft.
– Jag hoppas att investeringarna möjliggör utveckling som på sikt kan öka sysselsättningen igen, berättar Tyra Fälldin.
Både ris och ros
Enligt intervjuerna i utvärderingen anser stödmottagarna att de fått bra bemötande och att de haft en bra dialog med länsstyrelsen, men det som upplevts som mest negativt är bland annat långa handläggningstider och krångliga system.
En anledning till långa handläggningar inom Landsbygdsprogrammet var att det tog tid innan handläggningssystemet var på plats. Det gick inte att handlägga ärenden alls i början vilket gjorde att det blev fördröjningar.
– Nu fungerar det bra. Den största anledningen till långa handläggningstider numera är att vi tycker att det är bättre att vänta lite längre på kompletteringar än att avslå ansökan, berättar Linda Stenudd som också handlägger stöd hos Länsstyrelsen Västernorrland.
Jordbruksverket som ansvarar för det digitala systemet gör justeringar hela tiden och det hålls regelbundna möten och utvärderingar mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna.
– Viss kritik är befogad, det finns förbättringspotential, men vi är ganska generösa med kompletteringar och vi hjälper gärna till och stöttar jordbrukare om de har frågor, säger Linda Stenudd.
Stöden är betydelsefulla
Utvärderingen är ändå övervägande positiv och visar att både stora och små investeringar gör skillnad.
– Jag har fått bättre förståelse för hur investeringarna påverkar arbetet på gårdarna. Det blir ett tydligt kvitto på vad stöden betyder. Då blir det mycket roligare att handlägga, säger Tyra Fälldin.
Utdrag ur intervjuerna
- Ser mycket möjligheter inom branschen
- Ser möjligheter för företaget att växa och investera
- Livsmedel är något vi inte kan leva utan, den lokalproducerade maten blir alltmer viktig
- Möjligheter i verksamheten är den fortsatta och ständigt växande kärleken och intresset för djuren och livsstilen
- Ser att det finns många möjligheter men att bönderna måste gå ifrån de traditionella sätten att se på verksamheten
- Ser stor efterfrågan på lokalproducerat men att marknadsföringen kan förbättras
- Anser att det svenska lantbruket ligger i linje med de förändringar som måste göras för klimatet och att kon är en viktig del i processen eftersom något så enkelt som gräs kan omvandlas till så mycket mer genom kon
- Om de svenska lantbruken fortsätter anpassa verksamheten och lämnar så litet avtryck som möjligt är det en framtidsbransch
- Mjölkrobotar är en stor möjlighet för mjölkproducenter att effektivisera verksamheten och förbättra arbetsmiljön
- Ser möjligheter i att restaurera betesmark
- Lokalproducerat blir alltmer populärt
Fakta om Landsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet är en strategi för hur Sverige skulle genomföra EUs landsbygdspolitik under 2014-2022. Programmet finansieras av nationella medel och medel ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Den totala budgeten för hela programperioden i hela landet var drygt 48 miljarder kronor. 496 331 143 kronor har beviljats inom Landsbygdsprogrammet i Västernorrland, varav 152 130 613 kronor har gått till investeringsstöd och startstöd inom jordbruket. Ansökningarna görs via Jordbruksverkets e-tjänst, sedan handlägger länsstyrelserna stöden i sitt län.