Johannes Nordin från Lövsjö gård delar med sig av sina erfarenheter om foder.
I slutet av februari höll länsstyrelsen och LRF en konferens om vallfoder och foderanalyser på Hotell Höga Kusten. Syftet var att höja kunskapen om vallfoder och ge länets jordbrukare verktyg för att öka lönsamheten i sin verksamhet. Budskapet var tydligt: foder är komplext men det finns stora möjligheter att påverka ekonomi och produktion genom egen vall.
– Satsa på vall i bra kvalitet i stora mängder! Blandvall står sig bra i både protein och energi. Med hjälp av foderanalyser får du veta vad du behöver komplettera med, och vad du inte behöver komplettera med, berättar Hans Lindberg, produktionsrådgivare på Växa med utfodring som specialitet.
Genom att tillsätta rätt fodermedel kan du exempelvis se till att korna och fåren mjölkar mer samt att köttproducerande djur växer bättre och på så vis öka lönsamheten. Genom att inte tillsätta fodermedel i onödan kan du dessutom spara pengar. Små saker kan göra stor skillnad om du har många djur.
– Det är viktigt att ha en analys att luta sig mot när du gör en foderstat. Jag rekommenderar foderanalyser med tio mineraler, de tio vanligaste, säger Hans Lindberg som var en av föreläsarna.
– Det är selenfattiga områden här, då är det viktigt för fårägare att veta om de behöver ge selentillskott till sina djur eller inte, berättar Johannes Nordin från Lövsjö gård som också föreläste under dagen.
Magi i våmmen
Under dagen konstaterades att det är fascinerande vad våmmen, en av fårets och kons magar, kan göra med vall. När djuren idisslar arbetar olika mikroorganismer som bryter ner fodret och omvandlar det till näring. Foderanalysen är en källa till kunskap och ett sätt att hålla koll på vilka åtgärder som behöver göras för att djuren ska få i sig rätt mängd energi och protein. Om det enligt analysen är höga halter råprotein i fodret men lägre AAT så saknas det kolhydrater för att idisslaren ska kunna tillgodogöra sig proteinet. AAT är det protein som djuret kan tillgodogöra sig.
– Det är svinbra med analyser men du måste också ha ett djuröga och se hur djuren reagerar. Förutom att göra foderanalyser bör du gå ut och kolla konsistensen på skiten, säger Johannes Nordin.
Aska betyder jord
Säger analysen att det är mycket aska betyder det troligtvis att du har fått in jord i fodret. Det kan bero på att det varit lerigt vid skörd men det kan också bero på att du skördat för nära marken.
– Det är ofta för kort stubb, det är ingen vidare näring i stjälken ändå och större risk att det kommer in jord, säger Hans Lindberg.
– Byter ni knivar på slåttermaskinen så att det blir raka snitt på stråna så drar traktorn mindre, tillägger Johannes Nordin.
Deltagarna diskuterade även metanhämmande fodermedel under dagen, men det är inget som föreläsarna rekommenderar.
– Vi måste flytta fokus från ko-fisar som alltid funnits i ett kretslopp till den enda sanna miljöförändraren fossila bränslen, anser Johannes.
– Ett bra sätt att minska klimatpåverkan är att öka mängden mjölk per ko och att, genom högre tillväxt per djur i köttproduktionen, korta uppfödningstiden. Då blir det lägre avtryck per kilo livsmedel, säger Hans.
Kunskap är en källa till utveckling
– Det går att prata hur mycket som helst om vallens olika egenskaper och det finns alltid potential till förbättringar i vallkedjan från odling till utfodring men då behövs kunskap, säger Anna Tjell som arbetar med rådgivning och kompetensutveckling vid Länsstyrelsen Västernorrland.
– För en hållbar produktion och i slutänden en hållbar livsmedelskedja måste lönsamheten och konkurrenskraften öka på våra gårdar. En väg dit är att ta del av andras kunskap för att utveckla den egna gården, avslutar Mirjam Åkerström. Hon är samordnare för Västernorrlands regionala livsmedelsstrategi vid Länsstyrelsen Västernorrland och en av initiativtagarna till konferensen.
Detta var en fristående fortsättning på de föreläsningar om foder som hölls på Nordvik i december.
> Foder – En nyckel till lönsamma jordbruk
Fakta om vall
Vall är den överlägset vanligaste grödan i Västernorrland. År 2022 odlades nästan 36 500 hektar slåtter- och betesvall i länet. Vall odlas i första hand som foder till idisslare men är också viktig i en ekologisk växtföljd då den förser efterföljande grödor med kväve. Dessutom minskar vallen problemen med många ogräs, förbättrar jordens struktur och är betydelsefull när det gäller att binda koldioxid.
- Vallen är din viktigaste proteinkälla
- Planera din vallodling efter gårdens förutsättningar
- Ta analyser och planera din foderstrategi
- Smältbarheten är en viktig parameter för proteinkvalitet och konsumtionsförmåga
- Säkerställ konserveringen för att få med värdet på det du skördar till foderbordet
Hans Lindberg och Johannes Nordin.